Jag hörde om att det fanns något som kallades för torsdagstema bloggen smäm. Men det var svårare att teckna på tidspress än jag trodde och nu när datorn är sönder blir inte uppladdningen vidare bra heller. Men men. Temat var ny och gammal. Jag funderade runt lite och fastnade vid de barn jag mött under åren i Thailand. De som inte tillåts vara så unga som de borde.. jag har som oftast skrivit en dikt till teckningen, håll till godo.
Att ha
pappas kärlek
mammas famn
värmen i ett hem
är min dröm, min hemlighet
Men att ha
männens begär
kvinnornas förakt
Hela världens kyla
är min verklighet, som ingen vill se
Vet du att
Jag inte har någon tillflykt
Föraktar de vuxna
Men kan inte vara barn.
De känner inte mig
men när de ser mig
har de redan dömt mig
Vet du att
En del säger att de älskar mig
En del blundar och tänker sig bort
En del slår mig
ALLA formar mig
Men INGEN ser mig
Ingen vet vad jag tänker
Ingen känner till, min hemlighet.

Att ha
pappas kärlek
mammas famn
värmen i ett hem
är min dröm, min hemlighet
Men att ha
männens begär
kvinnornas förakt
Hela världens kyla
är min verklighet, som ingen vill se
Vet du att
Jag inte har någon tillflykt
Föraktar de vuxna
Men kan inte vara barn.
De känner inte mig
men när de ser mig
har de redan dömt mig
Vet du att
En del säger att de älskar mig
En del blundar och tänker sig bort
En del slår mig
ALLA formar mig
Men INGEN ser mig
Ingen vet vad jag tänker
Ingen känner till, min hemlighet.

5 kommentarer:
Ett viktigt ämne. Fick gåshud...
Väldigt gripande dikt, gillar din tolkning av temat!
Oj, ja, gripande är väl ordet. Fin teckning, fin dikt, jobbigt ämne (inte jobbigt så att jag menar att du borde valt något annat, bara, hemskt..).
Oj, glömde jag skriva vem jag var, jag som skrev om jobbigt ämne m.m. ?
Vackert i hemskt på samma gång...
Skicka en kommentar